Svensk ordbok 2009, webbversion

artikule´ra sig verb artikulerade artikulerat art·ikul·er·ar●fram­föra yttrande särsk. på ett väl­format el. väl­ljudande sätt komm.talaren sade intressanta saker men hade lite svårt att artikulera sigartikulera sig (SÄTT)sedan åtm. mitten av 1970-taletSubst.:vbid1-883265artikulerande, vbid2-883265artikulering